Josephine och Jacobs reklamfilm

Reklamfilm (Adam, Alexandra, Christoffer)

http://www.youtube.com/watch?v=WhA-ppe6p00

Hjälp mig!

Jag har gjort bort mig och missat att ta kopior på i stort sett alla betygsättningar på era recensioner! Kan ni inte vara superbussiga och lämna tillbaka papperen ni fått med kommentarer och betyg (ni som fått E eller högre) så att jag kan ta en kopia. Ni får självklart tillbaka dem sedan. Lägg dem i mitt fack i personalrummet på bottenvåningen eller i facket utanför arbetsrummet så snart som möjligt är ni bussiga!
/Ulrika

Alice och Filips reklamfilm

Recension: I taket lyser stjärnorna av Johanna Thydell

Boken I taket lyser stjärnorna handlar om 13 åriga Jenna som bor tillsammans med sin mamma i en lägenhet. Jennas mamma har insjuknat i bröstcancer och hennes vardag består i att tampas med sin mammas sjukdom, problemen i skolan och ”Ullis-knullis”. Ullis bor i samma trappuppgång som Jenna och det är från början varandras motsaser. Ullis är populär, pluggar inte- för det är inte coolt och festar på ett sätt Jenna aldrig gjort. Jenna och hennes bästa vän Susanna är båda mycket motiverade skolmässigt och ägnar sig åt allt som är typiskt ”ocoolt” enligt Ullis.

Ett tag efter cancerbeskedet förändras Jenna helt. Jenna hanterar cancerbeskedet genom att dra sig bort från sin mamma när hon behöver henne som mest. I boken får man följa hur hennes relation med Ullis går från hatisk till mycket fin vänskap. Tillsammans tar de sig an alla möjliga tonårsproblem som festandet, Jennas stora kärlek- Sakke och hur man finns som stöd när någon man älskar insjuknar i cancer.

De viktigaste karaktärerna i boken är Jenna och hennes mamma. Jenna försöker att göra allt för at få sin stora kärlek Sakke och strävar efter att bli så populär som Ullis. Hon är väldigt osäker på sig själv och har tonårsbekymmer som ”Att de där jävla brösten aldrig växer ut”. Under bokens gång blir Jenna allt mer populär och glömmer bort sitt gamla jag. Hon mister sin bästa gamla kompis då hon och Susanna blir för olika.

Liv är en snäll och vanligtvis livlig person, vilket passar perfekt till hennes namn: Liv. Jenna och hennes mamma har en väldigt nära relation och kan prata om nästan allt. Någon pappa som funnits i bilden har Jenna aldrig haft, men det finns ett telefonnummer i byrån som går att ringa om hon skulle vilja prata med honom, men det har hon aldrig gjort. Liv är mycket lugn och hanterar Jenna på ett bra sätt när hon förändras drastiskt när döden blir ett större faktum än den varit tidigare. Allt som Jenna gör med sin mamma får henne nu att inse hur sjuk hon egentligen är och till slut blir det nog. Hon väljer att stänga ute Liv och kommer allt mer sällan till sjukhuset för att hälsa på. Hon ägnar sig åt allt möjligt för att tränga bort tankarna om sjukdomen och dess verklighet.

Ullis som kallas för ”Ullis-knullis” är skolan mest populära tjej, hon röker och har en pojkvän som heter Henrik. Ullis bryr sig inte så mycket om skolan och har lite trasliga förhållanden utan stabila förebilder. Hennes mamma lider av att alkoholmissbruk och hennes pappa finns inte längre med i bilden.

Konflikterna mellan huvudkaraktärerna är den mellan Ullis och Jenna. Den konflikten ligger och bubblar under ytan på båda två men den bryter aldrig riktigt ut. Båda två känner till viss del avundsjuka gentemot den andra. Jenna på Ullis ”coolhet” och Ullis på Jennas förmåga och klara skolan samt hennes fina mamma. I boken utvecklas konflikten så småningom till en stöttande vänskap.

Berättelsen utspelar sig i en stadsmiljö och den utspelas även i nutid alltså under tidigt 2000-tal.
Språket är väl använt. Författaren använder tonårsslang och stavar på ett sådant sätt ibland för att förstärka samtalen mellan ungdomar. Boken blir på så sätt lättförstådd och man känner igen sig bättre i det som skrivs.  Texten är mycket ungdomligt skriven men kan förstås av alla. Språket är även realistiskt då man förmedlar det som händer. Det är både ”pang på” och beskrivande. Vid känsliga tillfällen är språket mycket beskrivande men många områden förklaras inte alltid lika väl.

Boken är skriven i tredjeperson. Det är alltså inte Jenna själv som berättar utan författaren skriver vad Jenna gör och tänker. Det är som om författaren är i Jennas huvud och skriver ner allt Jenna tänker och känner, till exempel:

”SHIT. Jenna har verkligen patetiskt små bröst.”

Boken är en kärlek- och ungdomsroman. Det typiska i boken för genren Roman är alla tankar och känslor. Till exempel:

”Men där. Där är han. Sakarias, Sakke, Sakke klass 9A, Sakke sidan 22 i skolkatalogen, Sakke sittande, andra från vänster. Sakke med svart hår, luvtröja och slitna jeans. Jennas Sakke. Eller nja. Jennas blivande Sakke.”

Jag tycker att boken har ett mycket tydligt budskap. Författaren vill förmedla att man inte ska ta sina nära och kära eller sin familj för givet. Man får inte glömma att finnas där för varandra och att inte tappa bort sig själv är två andra viktiga budskap.

Jag anser att budskapet är extremt aktuellt idag med de förutsättningarna vi har för att göra karriär, resa och klara sig själv. Man får aldrig glömma bort vart man kommer ifrån i grund och botten, samt att hålla sina vänner och sin familj nära gör att man alltid har personer som kommer att ställa upp och finnas där hur det än går i livet.

Jag tror att författaren skrev romanen för att det är aktuellt ämne. Cancer är något som drabbar många och utsätter familjer och vänner för stor smärta. Med denna bok hjälper Johanna Thydell läsarna att ändå återfå förmågan att känna lycka i livet.

Jag kan känna igen mig i det som skrevs i boken, kanske främst de nojiga tonårsproblemen som obesvarad kärlek och onödiga konflikter.

Boken är enligt mig väldigt bra och man fastnar för den med en gång. Den blir aldrig tråkig och dess allvarliga handling blir lättsammare med de andra sakerna som sker. Boken ger mig mycket tankar, framför allt att jag ska vara glad för det jag har och glädjas åt att de i min närhet är friska och krya.
Man anade från början att det som hela boken handlat om till sist skulle ske på grund av sjukdomen. Jag blev lite besviken då jag föredrar lyckliga slut. Jag förstod nästan från bokens början hur den skulle sluta och efter ett tag blev det väldigt tydligt. Boken var mycket bra och den var aldrig långtråkig att läsa. 

Jag rekommenderar boken till ungdomar för att detta är en bok skriven för just oss. Den kan även rekommenderas till vuxna då dess tankar och värderingar är viktiga för alla.  Man bör vara tonåring innan man läser den för att förstå allt och kunna sätta sig in i handlingen.

Av: Alice Andersson SA12B 

En sista chans att snygga till inläggen

Hej på er!

Nu har jag gått igenom samtliga inlägg här på bloggen och lämnat kommentarer till dem av er som har något att "snygga till" innan jag betygsätter. Ni har på er t o m söndag 18 november att göra dessa ändringar, sedan börjar jag med betygsättningen och räknar med att ni ska få betyg och kommentarer på torsdag 22 november.

/Ulrika

Recension av boken ”Tack och hej för ingenting” av Måns Gahrton

Kort resumé
Boken börjar med att Elsa som är mycket deprimerad, står vid ett stup och tänker hoppa, när lilla Sigge smyger sig fram på Elsa och hindrar henne från att göra det. Sigge förstår fort att Elsa inte mår bra och han lämnar inte hennes sida. De två åker genom halva Sverige för att stoppa ett brev som Elsa skickat till sin mamma som ett avskedningsbrev. Brevet får hon absolut inte läsa. Boken handlar mycket om Elsas kamp med att finna sin riktiga pappa.

Karaktärer
Varför Elsa är deprimerad är lite oklart genom boken, men mot slutet får man reda på att det handlade om olycklig kärlek. Det är dock inte det enda som är Elsas problem, hennes mamma är en oansvarig sådan, med många olika pojkvänner som Elsa har fått växa upp med. Elsa har inte haft kontakt med sin pappa under sin uppväxt. Elsa är en ganska modig och envis tjej som gör allt för att komma fram till sin mammas lägenhet i Stockholm och hindra henne från att läsa brevet. Sigge får man inte veta hur gammal han är utan bara ett par år yngre än Elsa och han bor ensam med sin pappa då hans mamma inte lever. Sigge är också en ganska envis och påstridig kille som aldrig skulle lämna Elsa ensam även ifall hon bad honom. Elsa måste ju då i gengäld ta hand om honom. Sigge är en väldigt pratglad kille vilket gör att Elsa inte fokuserar på sina deprimerade tankar, utan de skjuts åt sidan. Elsa kallar detta ett ’’moln’’, molnet, de dåliga tankarna, trycks alltså undan när hon är med Sigge.

Miljö
Miljön skildras ganska snabbt i början på boken med att vara på ett berg i skogen, till att senare åka tåg och buss och vandra i olika städer. Jag tror att författaren skildrar miljön på det viset han gör, för att man ska förstå hur mycket dem har gått igenom på den korta perioden i boken. Boken utspelar sig i samma tidsperiod som den är skriven, i början på 2000-talet.

Språk
Språket i boken tycker jag är väldigt lättläst och det känns som att målgruppen är barn/tonåringar. Det används inte några metaforer eller liknelser i boken. När boken är berättad ur Sigges perspektiv är språket barnsligt. T.ex. skrivs ”mig” som ’’mej’’ och ”säger” stavas ’’säjer’’. Själva tänket i Sigges perspektiv är ur ett barns perspektiv. När berättelsen är från Elsas perspektiv, är det också rätt barnsligt men inte riktigt på samma sätt som Sigges, utan ungefär som för en vanlig 16 åring. Eftersom det är Sigge och Elsa som berättar i boken, är skriven i jag-form. Genre: ungdomsroman att det handlar om en tjej i tonåren som man får följa i hennes lilla resa genom Sverige

Budskap

Boken har inget speciellt budskap. Författaren skrev denna berättelse baserat på en av hans drömmar. Garthon trodde att storyn skulle bli en platt och fånig historia så han försökte glömma den, men den hängde sig kvar. Till slut beslöt han sig för att skriva ner den. Vänskap är ett tema i boken tycker jag, och även att det är viktigt att hjälpa varandra så som Sigge hjälpte Elsa, kanske på ett lite mer omedvetet sätt.

Omdöme
Jag tycker att boken var okej, inte alltid så intressant men den gick att läsa. Eftersom den inte var så jätteintressant så fångade den inte mitt fulla intresse, slutet blev ungefär som jag hade tänkt mig, alltså ganska förutsebart. Jag skulle rekommendera boken för någon som inte har så höga krav på en boks innehåll, utan är ute efter en lättläst och inte alltför lång bok.