Recension: I taket lyser stjärnorna av Johanna Thydell

Boken I taket lyser stjärnorna handlar om 13 åriga Jenna som bor tillsammans med sin mamma i en lägenhet. Jennas mamma har insjuknat i bröstcancer och hennes vardag består i att tampas med sin mammas sjukdom, problemen i skolan och ”Ullis-knullis”. Ullis bor i samma trappuppgång som Jenna och det är från början varandras motsaser. Ullis är populär, pluggar inte- för det är inte coolt och festar på ett sätt Jenna aldrig gjort. Jenna och hennes bästa vän Susanna är båda mycket motiverade skolmässigt och ägnar sig åt allt som är typiskt ”ocoolt” enligt Ullis.

Ett tag efter cancerbeskedet förändras Jenna helt. Jenna hanterar cancerbeskedet genom att dra sig bort från sin mamma när hon behöver henne som mest. I boken får man följa hur hennes relation med Ullis går från hatisk till mycket fin vänskap. Tillsammans tar de sig an alla möjliga tonårsproblem som festandet, Jennas stora kärlek- Sakke och hur man finns som stöd när någon man älskar insjuknar i cancer.

De viktigaste karaktärerna i boken är Jenna och hennes mamma. Jenna försöker att göra allt för at få sin stora kärlek Sakke och strävar efter att bli så populär som Ullis. Hon är väldigt osäker på sig själv och har tonårsbekymmer som ”Att de där jävla brösten aldrig växer ut”. Under bokens gång blir Jenna allt mer populär och glömmer bort sitt gamla jag. Hon mister sin bästa gamla kompis då hon och Susanna blir för olika.

Liv är en snäll och vanligtvis livlig person, vilket passar perfekt till hennes namn: Liv. Jenna och hennes mamma har en väldigt nära relation och kan prata om nästan allt. Någon pappa som funnits i bilden har Jenna aldrig haft, men det finns ett telefonnummer i byrån som går att ringa om hon skulle vilja prata med honom, men det har hon aldrig gjort. Liv är mycket lugn och hanterar Jenna på ett bra sätt när hon förändras drastiskt när döden blir ett större faktum än den varit tidigare. Allt som Jenna gör med sin mamma får henne nu att inse hur sjuk hon egentligen är och till slut blir det nog. Hon väljer att stänga ute Liv och kommer allt mer sällan till sjukhuset för att hälsa på. Hon ägnar sig åt allt möjligt för att tränga bort tankarna om sjukdomen och dess verklighet.

Ullis som kallas för ”Ullis-knullis” är skolan mest populära tjej, hon röker och har en pojkvän som heter Henrik. Ullis bryr sig inte så mycket om skolan och har lite trasliga förhållanden utan stabila förebilder. Hennes mamma lider av att alkoholmissbruk och hennes pappa finns inte längre med i bilden.

Konflikterna mellan huvudkaraktärerna är den mellan Ullis och Jenna. Den konflikten ligger och bubblar under ytan på båda två men den bryter aldrig riktigt ut. Båda två känner till viss del avundsjuka gentemot den andra. Jenna på Ullis ”coolhet” och Ullis på Jennas förmåga och klara skolan samt hennes fina mamma. I boken utvecklas konflikten så småningom till en stöttande vänskap.

Berättelsen utspelar sig i en stadsmiljö och den utspelas även i nutid alltså under tidigt 2000-tal.
Språket är väl använt. Författaren använder tonårsslang och stavar på ett sådant sätt ibland för att förstärka samtalen mellan ungdomar. Boken blir på så sätt lättförstådd och man känner igen sig bättre i det som skrivs.  Texten är mycket ungdomligt skriven men kan förstås av alla. Språket är även realistiskt då man förmedlar det som händer. Det är både ”pang på” och beskrivande. Vid känsliga tillfällen är språket mycket beskrivande men många områden förklaras inte alltid lika väl.

Boken är skriven i tredjeperson. Det är alltså inte Jenna själv som berättar utan författaren skriver vad Jenna gör och tänker. Det är som om författaren är i Jennas huvud och skriver ner allt Jenna tänker och känner, till exempel:

”SHIT. Jenna har verkligen patetiskt små bröst.”

Boken är en kärlek- och ungdomsroman. Det typiska i boken för genren Roman är alla tankar och känslor. Till exempel:

”Men där. Där är han. Sakarias, Sakke, Sakke klass 9A, Sakke sidan 22 i skolkatalogen, Sakke sittande, andra från vänster. Sakke med svart hår, luvtröja och slitna jeans. Jennas Sakke. Eller nja. Jennas blivande Sakke.”

Jag tycker att boken har ett mycket tydligt budskap. Författaren vill förmedla att man inte ska ta sina nära och kära eller sin familj för givet. Man får inte glömma att finnas där för varandra och att inte tappa bort sig själv är två andra viktiga budskap.

Jag anser att budskapet är extremt aktuellt idag med de förutsättningarna vi har för att göra karriär, resa och klara sig själv. Man får aldrig glömma bort vart man kommer ifrån i grund och botten, samt att hålla sina vänner och sin familj nära gör att man alltid har personer som kommer att ställa upp och finnas där hur det än går i livet.

Jag tror att författaren skrev romanen för att det är aktuellt ämne. Cancer är något som drabbar många och utsätter familjer och vänner för stor smärta. Med denna bok hjälper Johanna Thydell läsarna att ändå återfå förmågan att känna lycka i livet.

Jag kan känna igen mig i det som skrevs i boken, kanske främst de nojiga tonårsproblemen som obesvarad kärlek och onödiga konflikter.

Boken är enligt mig väldigt bra och man fastnar för den med en gång. Den blir aldrig tråkig och dess allvarliga handling blir lättsammare med de andra sakerna som sker. Boken ger mig mycket tankar, framför allt att jag ska vara glad för det jag har och glädjas åt att de i min närhet är friska och krya.
Man anade från början att det som hela boken handlat om till sist skulle ske på grund av sjukdomen. Jag blev lite besviken då jag föredrar lyckliga slut. Jag förstod nästan från bokens början hur den skulle sluta och efter ett tag blev det väldigt tydligt. Boken var mycket bra och den var aldrig långtråkig att läsa. 

Jag rekommenderar boken till ungdomar för att detta är en bok skriven för just oss. Den kan även rekommenderas till vuxna då dess tankar och värderingar är viktiga för alla.  Man bör vara tonåring innan man läser den för att förstå allt och kunna sätta sig in i handlingen.

Av: Alice Andersson SA12B