Bokrecension av "Själens osaliga längtan" av Audrey Niffenegger
Av: Gabriella Älgne Sa12B

Boken handlar om de två tvillingsystrarna Julia och Valentina som flyttar från Amerika till landsbygden precis utanför London efter att ha fått ett testamente utav sin döda moster Elspeth där de står att de har ärvt hennes lägenhet. 
Det dem inte vet om är att deras moster hemsöker lägenheten och har uppsikt över dem.
Samtidigt som de bor i London börjar de glida allt mer ifrån varandra och detta övergår till att de börjar bråka med varandra allt mer. En dag får en av dem nog då hon känner sig förtryckt av sin tvillingsyster och tar till med drastiska åtgärder för att komma ifrån henne.

De viktigaste huvudkaraktärerna är tvillingsystrarna. De är ganska olika varandra till personligheten. Julia är mer social och framåt än sin syster, dock kan det uppfattas som att hon försöker lite för mycket när hon försöker få vänner och pojkvänner. Om man jämför henne med Valentina så är Valentina lite mer tillbakadragen och blyg, men på grund av det kan folk uppfatta henne som intressant och vill då lära känna henne. Ett exempel ur boken är:
”Valentina var mer eftersökt och inte lika bra på att säga nej. Under tvillingarnas tonårstid var det Valentina som valdes ut av de stillsamma killarna och av dem som betraktade sig som blivande rockstjärnor.” s. 141.
Utifrån detta citat kan man notera att Valentina är rätt omtyckt.
Jag tror att Julia beter sig som hon gör för hon vill vara lika omtyckt som Valentina. Då hon har astma och är väldigt skör så måste Julia ofta ta hand om henne, och på grund av astman så tycker folk synd om Valentina och ger henne mycket uppmärksamhet. Detta orsakar avundsjuka hos Julia och hon försöker få uppmärksamhet på andra sätt.
Med tiden börjar det uppstå konflikter mellan tvillingarna då de börjar tröttna på varandra. Jag tror att det är på grund av att de har varit så nära inpå varandra genom hela livet och nu när de börjar bli vuxna vill en av dem gå egen väg vilket den andre inte accepterar. 
De vill inte såra sina föräldrar som de står väldigt nära genom att bråka med varandra. Deras mamma och döda moster var tvillingar och med tiden började även de bråka. Så man märker att Julia och Valentina börjar bli allt mer lika dem ju mer man läser ur boken.
Jag tror att det är ganska vanligt att tvillingar som levt så nära inpå varandra genom livet börjar bråka när de blir vuxna, men oftast blir de nog sams igen och kan leva sina egna liv utan att bråka. Så på så sätt tycker jag att dessa karaktärer är rätt trovärdiga.

Boken utspelar sig mest i London och där beskrivs det oftast som disigt och grått. Då och då nämner berättaren när det är soligt väder och då märker jag på karaktärerna att de blir på bättre humör. 
Jag tror att författaren skrev om just London för att hon kanske har en speciell relation till staden. Hon beskriver den ganska noggrant ibland så på grund av det tror jag att hon åtminstone har besökt London någon gång. 
England verkar vara ett fint land med vackert landskap, så på så sätt är det en bra miljö att skriva om. 
Jag anser att handlingen utspelar sig någon gång på 00-talet då karaktärerna verkar leva i ett modernt samhälle. Tex så använder de internet, mobiltelefoner och ett modernt språk. Exempel ur boken:
”Det var internet som hade gett Martin möjlighet att avskriva yttervärlden.” s.56

Jag tycker att språket är enkelt och man förstår lätt vad författaren försöker få fram. Enligt mig så är boken vänd till äldre ungdomar och vuxna, så Audrey Niffenegger har anpassad språket till dem. Jag tycker att det är bra skrivet och ungdomar i min ålder har nog lätt för att förstå.
Författaren skriver på ett sätt som är tillräckligt beskrivande, jag har läst böcker som är mer detaljerade men denna boken är så pass detaljerad så man får en bra bild över hur allt ser ut. Det finns även lite liknelser i boken som tex:
”Valentina låg på sidan som en fosterboll.” s. 133
Liknelsen i denna meningen är ”som en fosterboll” och detta kunde dyka upp lite då och då men det var inte så jätte ofta. Boken hade en ”in media ras” början vilket betyder att det hoppar rätt in i berättelsen:
”Elspeth dog medan Robert stod framför en automat och betraktade en stråle te som sprutade ner i en liten plastmugg.” s. 9

Berättaren i boken är en allvetande berättare eftersom han/hon används hela tiden. Man kan även konstatera detta genom att titta på vissa meningar i boken där det förtydligas att det är en allvetande berättare:
”Men hon hade försvunnit ur matsalen, och hon kom inte tillbaka och talade med honom den dagen, och inte på många dagar efteråt.” s. 262
I denna meningen kan vi se att det är en allvetande berättare då det är berättaren som vet att hon inte kommer att tala med honom på några dagar framöver.

Detta är en ganska speciell bok så enligt mig är det lite svårt att placera den i en viss genre. Men om jag går helt och hållet enligt mitt eget tycke så skulle jag säga att det är en kärleksroman med en ”touch” av fantasy. Handlingen utspelar sig i vår verkliga värld med normala människor, men det sker saker som jag tycker är lite orimliga. Ett exempel är när tvillingarnas döda moster dödar deras kattunge genom att ta dess själ. 
Men kärleken är nog det mest centrala i boken då det har en viktig betydelse. Inte bara kärleken mellan man och kvinna utan även mellan systrar och familj. 

Eftersom Elspeth dör i början så platsar boken till temat ”livet och döden”, men trots att hon är död så försöker hon att komma tillbaka till jordlivet så det är ännu en anledning till att boken tillhör detta temat.

Enligt mig försöker nog författaren förmedla att även om man kommer växa ifrån sin familj så är ändå nära och kära viktiga, utan dem är man inte så mycket. 
Jag tror att alla kan komma i den här situationen likaväl idag som förr i tiden. Så hon skrev nog denna bok för att förmedla att familjen är viktig för alla även om man inte vill erkänna det. 
Jag känner dock inte igen mig så mycket av boken då jag aldrig har varit i samma situation som karaktärerna.

Jag tycker att boken var rätt bra men inte den bästa jag har läst. Vid vissa ställen var handlingen lite för komplicerad för min smak och ibland var den lite för dyster. Så på grund av detta så var det inte någon bok som man sträckläste utan man fick läsa några kapitel i taget och sedan vänta ett tag innan man fortsatte att läsa. 
Efter man har läst ett tag så får man lite att tänka på då vissa grejer kan vara lite komplicerade. Ett exempel är när Elspeth har lämnat ett brev till sin älskare där det står hemligheter om henne. Om man då inte läser noggrant så kan det vara rätt svårt att hänga med.
Jag tycker att det var ett väldigt speciellt slut som jag aldrig trodde skulle ske när jag började läsa boken. Enligt mig slutade det lite konstigt och jag tycker att det kunde ha avslutats på ett annat sätt. Men eftersom detta var en speciell bok så borde jag ha insett att det inte var något normalt slut.
Jag skulle kunna rekommendera denna boken till personer som tycker om att läsa och som har öppet sinne till att läsa andra typer av böcker än de ”normala”. Enligt mig är boken till för ungdomar i min ålder och vuxna så det är i sådana fall de som jag skulle rekommendera boken till.