torsdag 8 november 2012


Bokrecension

 Min bok heter ”Min systers dotter har många pappor” och är skriven Christina Wahldén. Boken handlar om en ung flicka vid namn Ombeni som har kommit till Sverige från Kongo för att det var krig där. En dag träffar hon sin syster som heter Maua och hon har sitt lilla barn med sig och barnet heter Kitumaini. Boken handlar mest om systrarnas liv i Sverige och hur Ombeni och Maua anpassar sig till livet här. Huvudpersonerna är Ombeni , Maua , Sonja och Tore. Ombeni jobbar med växter i Tores affär. Sonja äger en secondhand butik som Ombeni brukar gå till. Maua är arbetslös. Sonja är väldigt snäll och omtänksam mot Ombeni och Maua hon ger t.ex. kläder till de och Kitumaini från hennes affär. Även Tore och Ombeni är väldigt snälla. Maua är väldigt sur och arg i större delen utav boken men blir gladare sen i slutet utav boken.
Berättelsen utspelar sig i nutid. Boken utspelar sig i Sverige men också vid några tillfällen i Kongo och det är när Ombeni eller Maua berättar om när dom var små. Språket är bra. När bokens innehåll utspelar sig i Kongo så är språket väldigt rakt på sak. Boken berättar väldigt specifikt och detaljerat om de olika situationer som Ombeni och Maua hade varit med om i Kongo när dom var små som t.ex. väldtäkter och så, och det är det jag tycker är väldigt hemskt och obehagligt. Dom berättar alla bra och dåliga saker i minsta detalj och när man hör de hemska sakerna så ryser man bara till. Men när de är här hemma i Sverige så är språket välvårdat och bra, men ibland är språket lite sämre i olika situationer. Det är när t.ex. Maua och Ombeni bråkar med varandra om att Maua ska ta bättre hand om sitt lilla barn.

Boken tillhör genren ungdoms romaner, och boken är berättad i jagform. Boket tillhör temat Livet och Döden. Om denna bok har ett budskap så tror jag att budskapet är att man inte ska sluta tror på sig själv. Exempel på detta i boken är att: När Ombeni och Maua väntar på ett svar ifrån Migrationsverket om Maua får stanna i Sverige med sitt barn eller inte, så anser jag att de inte slutade tror på sig själva i väntan på beslutet.

Jag tycker att denna bok är väldigt bra, och hemsk. Boken är hemsk för att man får lära sig hur det var för byborna i Konga när det var krig där och hur rebellerna kom och dödade deras familjer och förstörde deras liv för alltid. Boken är bra för att det var en bra tråd i boken som följdes hela tiden och det gjorde att boken är väldigt svår att lägga ifrån sig. Men slutet tyckte jag inte var bra för att man inte fick veta något om deras syster, eftersom systern blev kvar i Kongo när Ombeni och Maua lämnade landet för att få ett bättre liv här i Sverige.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar