Bokrecension
Min
bok heter ”Min systers dotter har många pappor” och är skriven Christina Wahldén.
Boken handlar om en ung flicka vid namn Ombeni som har kommit till Sverige från
Kongo för att det var krig där. En dag träffar hon sin syster som heter Maua
och hon har sitt lilla barn med sig och barnet heter Kitumaini. Boken handlar
mest om systrarnas liv i Sverige och hur Ombeni och Maua anpassar sig till
livet här. Huvudpersonerna är Ombeni , Maua , Sonja och Tore. Ombeni jobbar med
växter i Tores affär. Sonja äger en secondhand butik som Ombeni brukar gå till.
Maua är arbetslös. Sonja är väldigt snäll och omtänksam mot Ombeni och Maua hon
ger t.ex. kläder till de och Kitumaini från hennes affär. Även Tore och Ombeni
är väldigt snälla. Maua är väldigt sur och arg i större delen utav boken men
blir gladare sen i slutet utav boken.
Berättelsen
utspelar sig i nutid. Boken utspelar sig i Sverige men också vid några
tillfällen i Kongo och det är när Ombeni eller Maua berättar om när dom var
små. Språket är bra. När bokens innehåll utspelar sig i Kongo så är språket
väldigt rakt på sak. Boken berättar väldigt specifikt och detaljerat om de
olika situationer som Ombeni och Maua hade varit med om i Kongo när dom var små
som t.ex. väldtäkter och så, och det är det jag tycker är väldigt hemskt och
obehagligt. Dom berättar alla bra och dåliga saker i minsta detalj och när man
hör de hemska sakerna så ryser man bara till. Men när de är här hemma i Sverige
så är språket välvårdat och bra, men ibland är språket lite sämre i olika
situationer. Det är när t.ex. Maua och Ombeni bråkar med varandra om att Maua
ska ta bättre hand om sitt lilla barn.
Boken tillhör genren ungdoms romaner,
och boken är berättad i jagform. Boket tillhör temat Livet och Döden. Om denna
bok har ett budskap så tror jag att budskapet är att man inte ska sluta tror på
sig själv. Exempel på detta i boken är att: När Ombeni och Maua väntar på ett
svar ifrån Migrationsverket om Maua får stanna i Sverige med sitt barn eller
inte, så anser jag att de inte slutade tror på sig själva i väntan på beslutet.
Jag tycker att denna bok är väldigt
bra, och hemsk. Boken är hemsk för att man får lära sig hur det var för byborna
i Konga när det var krig där och hur rebellerna kom och dödade deras familjer
och förstörde deras liv för alltid. Boken är bra för att det var en bra tråd i
boken som följdes hela tiden och det gjorde att boken är väldigt svår att lägga
ifrån sig. Men slutet tyckte jag inte var bra för att man inte fick veta något
om deras syster, eftersom systern blev kvar i Kongo när Ombeni och Maua lämnade
landet för att få ett bättre liv här i Sverige.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar