Boken handlar om Nelio och om hans familj bestående
av andra gatubarn.
En stor del av boken följer vi dem i deras dagliga liv på
jakt efter mat och pengar och andra vedermödor. Nelio är inte ett vanligt
gatubarn, utan efter allt han gått igenom har han fått samma visdom som en
gammal och många ser honom som en profet och anses ha vissa helande krafter. Alla
i staden vet vem han är och de både fruktar och beundrar han nog eftersom han
är så olik alla andra barn. Det handlar även om bagaren som Nelio berättar sin
historia för och om hans tankar om det Nelio berättar och hans vardagliga liv
med brödbakande och slitet för att ha råd med mat. Han tänker även mycket på
det som Nelio berättar och undrar varför han blev skjuten.
Berättelsen utspelar sig i Afrika och den utspelar
sig under nutid, exakt när är svårt att veta då jag inte vet så bra hur det ser
ut i Afrika och det inte ändras lika snabbt som i västvärlden. Men de rikaste
har fina bilar och det finns folk med automatvapen så det kan nog vara som det var
när boken skrevs 1995. I början utspelar den sig i en by på landet och i slutet
i en stad. Det är uppmålat på ett sätt som visar på hur svårt många har det och
vilka klasskillnader som finns i de afrikanska städerna då de pratar mycket om
de rika vita männen som flyttat dit och som ofta ger dem mycket pengar. Jag
tror att Mankell vill lyfta upp hur dåligt de svarta har det och hur vita ofta
kommer till fattiga länder och roffar åt sig av deras pengar. Jag tycker även
han gör det bra då man verkligen får känslan av hur smutsigt det är och hur
dåligt barnen och de fattiga har det.
Språket i boken är modernt och jag tycker det är
väldigt bra skrivet för det är uppenbarligen mycket beskrivningar då jag
upplever hur smutsigt det är men jag la aldrig märke till beskrivningarna
vilket jag tycker är bra. Ibland kan man verkligen se hur olika författare
staplar adjektiv på varandra vilket jag inte riktigt gillar men det gjorde inte
Mankell. Den innehåller både metaforer och liknelser som passar in i den
afrikanska miljön bra och som känns välplacerat. Han använder också en del
afrikanska ord vilket gör att det känns ännu mer som att ett gatubarn som inte
riktigt kan alla ord på svenska berättar det.
Boken är skriven i olika perspektiv. Den berättar ur
bagarens perspektiv när det gäller hans liv när inte Nelio berättar sin
historia och när Nelio berättar blir det till att börja med ur hans perspektiv
men sen byter det till tredjepersonsberättande. Jag tycker Mankell gjorde det
väldigt smart när han byter perspektiv då han ändrar perspektiv samtidigt som
historien ändras ganska mycket vilket ger en känsla av att det verkligen
ändrades då. Det var även väldigt bra skrivet för jag la inte märke till att
han bytte perspektiv i Nelios berättelser förrän jag kollade nu efteråt.
Det budskapet jag tror Mankell vill få fram genom
berättelsen är att de vita roffar åt sig för mycket av Afrikas resurser då han
ofta nämner de rika vita områdena i Nelios berättelser. Han vill nog även lyfta
fram att vi borde hjälpa barnen som har det svårt i Afrika mer.
Jag tycker att boken var bra. Den hade ett ganska
långsamt tempo så om du vill ha en bok med mycket fart så är rekommenderar jag
den inte men jag kan tänka mig att den här boken är helt underbar när du ligger
i hängmattan på semestern och bara vill ta det lugnt. Jag kände verkligen själv
hur jag ibland bara tyckte den var seg men när jag var på humör för att ta det
lugnt så var den mycket bra.
Man förstod från början hur den skulle början men
grejen med den här boken är inte att det ska vara ett oväntat slut utan det är
mer resan till slutet som är det bra. Med det vill jag inte säga att slutet var
dåligt utan jag tycker det var bra och passade in perfekt men det var inget
oväntat slut som det ofta är men det var inte heller meningen att det skulle
vara det.
Jag skulle rekommendera denna bok om man bara vill
ta det lugnt och inte kräver så mycket fart. Vill man ha action så
rekommenderar jag den inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar